Internet erbjuder enligt Ellsworth den bästa möjligheten att förbättra utbildningen sedan tryckpressen uppfanns och det blev möjligt att sätta böcker i händerna på miljontals människor. Tack vare Undervisningsministeriets satsning på IT- samhället intar Finland en tätposition i fråga om tillgång till datorer och Internet inom skolväsendet. Tyvärr kan alltför få lärare dra nytta av de nya hjälpmedel som skolorna har fått. Detta beror både på bristande datorfärdigheter och på bristande tillgång till svenskspråkigt undervisningsmaterial. Avsikten med detta paraplyprojekt är att bedriva FoU/ forsknings- och utvecklingsarbete i gränsområdet mellan informationsteknologi (IT) och pedagogik för att bidra till att avhjälpa sådana brister.
Tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete / FoU
En tvärvetenskaplig grupp bestående av forskare från institutionerna för lärarutbildning och informationsbehandling vid Åbo Akademi avser att i nätverkssamarbete med lärare och lärar-utbildare i Finland, Sverige och Norge, bedriva forskning för att fördjupa insikterna om och färdigheterna i IT-pedagogik. Denna forskningsbaserade kunskap utnyttjas för att utveckla sådana IT-baserade hjälpmedel och metoder som kan utnyttjas som stöd för (lärares) grund- och fortbildning och som hjälp för elevers/studerandes självstyrda inlärning. Genom detta forsknings- och utvecklingsprojekt strävar vi till att vid Åbo Akademi utveckla sådan kompetens som kan utgöra grunden för en finländsk spetsenhet inom multimedie- och IT-pedagogik.
Inom praplyprojektet finns tre delprojekt som handlar om:
Inom nätverket vill vi skapa möjligheter att lättillgängligt via Internet erbjuda och understöda:
(2) Grundutbildning för lärarstuderande som genomgår distans- eller flerformsutbildning (yrkeslärare, klasslärare och ämneslärare) genom att de lär sig att mångsidigt utnyttja multimedia och Internet för interaktiv bild- och ljudkommunikation med sina lärare och medstuderande
Fortbildning för lärarutbildare och lärare i pedagogisk användning av IT och multimedia särskilt i distans- och flerformsutbildning. Vi vill ta fram forskningsbaserad information om undervisningsmetoder och hjälpmedel, som motiverar lärarutbildarna och lärarna att använda datorer och IT som stöd för inlärning och undervisning i ett flertal skolämnen.
c) Internet-baserade läromedel samt undervisningsidéer och -metoder i olika ämnen, vilka kan utnyttjas av lärare, elever och studerande (bl a av lärarstuderande) för att komplettera eller ersätta traditionell kontaktundervisning. Ett exempel på detta är ett delprojekt som kallas Pedagogiskt forum: Lärarna skall genom detta snabbt kunna ha tillgång till planeringsförslag och lektionsidéer som systematiseras på olika sätt bl a ämnesvis för alla ämnen i grundskola och gymnasium. Genom att använda i förväg systematiserade länkar i olika ämnen får läraren och eleverna tillgång till material att användas i undervisningen eller för elevernas självstyrda inlärning. Genom e-post, diskussionslistor och ämnesbankar på nätet blir läraren informerad om åsikter och nyheter. Hon blir på så sätt en förebild för eleverna i deras sökande efter kunskap. Ett annat delprojekt är Lärotorget, från vilket man hittar länkar till utbildning och idéer, som sedan sprids vidare via nätverk, kurser och föredrag. Samtidigt samlar Lärotorget in intressanta länkar och erfarenheter och kan därigenom betjäna lärare i alla finländska skolor. I samarbete med IT-specialister utvecklas helt nya IT-burna hjälpmedel bl a med utntyttjande av virtuella miljöer för utprövning i lärarutbildning och olika skolformer.
d) (3) Medie- och högskolpedagogik . Ett annat centralt område som projektet vill stöda är högskolepedagogiken, där det är nödvändigt att utveckla nya former för undervisning. Ny teknik är av särskilt stor betydelse för den högre utbildningen i ett framtidsscenario, där vi på goda grunder (t ex av demografiska och arbetsmarknadskäl) kan förvänta oss att framtidens universitetsstudier kommer att innebära mindre grad av konventionell undervisning men högre grad av distansundervisning med utnyttjande av ny teknik, multimedia och flerform.
Frågan om hur ny teknik (IT) skall kunna utnyttjas är därför av synnerligen central betydelse för högskolepedagogiken. Framtiden kommer att kräva omfattande kunskaper och skicklighet hos universitets lärare att kunna använda ny teknik för informationssökande, databehandling, interaktion med studerande och kollegor, undervisning, utvärdering av elevprestationer, m m med hjälp av datorer och nätverk är kompetensfrågorna av betydelse. För universitetens del är det därför en absolut nödvändighet utveckla egna kunskaper på området men också utbilda den egna personalen i sådan utsträckning att universiteten kan hävda sig gentemot andra universitet.
Ett annat högskolepedagogiskt problemområde gäller forskning och utveckling i avsikt att få fram nya former för undervisning och examination. Man inser lätt att användning av ny teknik måste innebära något annat än tillämpningen av gamla konventionella undervisningsmetoder insatta i ett nytt sammanhang. Exempelvis verkar det mindre sannolikt att framtida studerande med nya, snabba datorer med multimediaegenskaper, på sina bildskärmar kommer att mötas av en professor som avbildas vid svarta tavlan med krita i handen. Istället måste vi vara kreativa och tänka oss andra möjligheter där den nya tekniken fullt ut kan utnyttjas. I det här sammanhanget kan man urskilja en tydlig koppling till det mediepedagogiska området. Mediepedagogiken, som ingår i institutionens utbud av utbildningar, är en naturlig komponent då det gäller att utnyttja ny teknik i undervisningen med hjälp av olika slag av media.
Vi kan självfallet inte förutsäga
hur utvecklingen kommer att gestalta sig inom IT området, eftersom
utvecklingstakten är så hög att alla förutsägelser
blir tämligen meningslösa. Vi kan dock se en tydlig meningsfull
koppling mellan informationsbehandling, högskolepedagogik, ny teknik
(IT) och mediepedagogik som i framtiden kommer att bilda en viktig central
ny dimension inom högre utbildning.
Samarbete med IT-specialister
För att förverkliga det ovan nämnda utvecklas inom projektet bl a:
1. Presentationsskikt ovanpå traditionell www-användning för att skapa system som kan användas inom distans- och flerformsundervisning. Detta innebär bl a anpassning av existerande programvara samt eget programmeringsarbete, som syftar till:
ð att skapa möjligheter att använda Internet interaktivt för "icke-samtidig konferens", dvs så att användare samarbetar och diskuterar (i samarbete med Turun Yliopistos "Opetusteknologian yksikkö"),
ð att skapa möjligheter att använda Internet som bas för video- konferens, dvs audiovisuell direktkontakt (i samarbete med ÅA:s datacentral).
Spetsenhet
En biavsikt med projektet är att utveckla vår egen kompetens och skaffa oss know-how så vi kan ge support åt sådana lärarutbildare och lärare som vill lära sig att utforma läromedel vilka kan utnyttjas via Internet och multimedia för att befrämja livslångt lärande. Pedagogiska fakulteten kan på detta sätt bli en spetsenhet inom IT-baserad pedagogik och inlärning.
Tids- och kostnads-effektiv inlärning med stöd av Internet
Ett projekt av denna typ är en ekonomiskt fördelaktig lösning som kan ge avsevärda tidsinbesparingar till följd av minskade resor till kurser och fortbildning. Samtidigt kan den expertis som finns i Finland och Sverige utnyttjas via Internet. Genom att lärarna lär sig använda datorerna och Internet kan de också bättre handleda sina elever i användningen av dessa nya hjälpmedel. Studierna kan bedrivas var som helst och när som helst i fall läraren eller eleven har tillgång till en Internet-anknuten dator.
Projektets resultat kan alltså bidra till effektiverad utbildning och till ekonomiska inbesparingar till följd av minskade rese- och uppehållskostnader för både lärare och studerande genom att undervisningen delvis kan ske via Internet. De Internet-baserade undervisningsmetoder och läromedel som vi utvecklar kan omedelbart utnyttjas som support för grundutbildning inom:
ð den flerforms-/distansutbildning redan genomförs för yrkeslärare i Svensk-Finland och vid behov kan utvidgas till Sverige (där yrkeslärarutbildningen i Umeå lagts ned för två år sedan),
ð stöd och kontaktlänk till PF:s lärarstuderande som bedriver studier utomlands,
ð ca 350 barnträdgårdslärare som studerar vidare för ped.kand. och ped.mag. examen och
ð lärare vid hela Åbo Akademi som vill utveckla sin kompetens t ex inom högskolepedagogik.
ð som Utbildningsstyrelsen anordnar för lärare allt i från grundskola till mellanstadieskolor och
ð som i framtiden anordnas inom projektet för "internationell pedagogik", bl a fortbildning av de lärarutbildare som PF nu ansvarar för i Tanzania.
För FoU projektet behövs i detta skede startpengar inom paraplyprojektet och de delprojekt som ingår under paraplyprojektet. Vi kommer senare att precisera de behov vi har och söka om medel från Undervisningsministeriet, Åbo Akademi och andra finansiärer. Det kan vara möjligt att - efter en uppbyggnads- och inkörningsperiod - börja anordna kostnadsbelagd Internet-stödd flerformsutbildning som finansierar framtida utvecklingsarbete inom "IT-pedagogik". Därför väntar vi oss att vårt utvecklingsarbete i ett senare skede kan finansieras genom Nordiska medel, EU-medel och de kursavgifter som erläggs av de kommuner vars lärare deltar i de flerforms-fortbildningar vi anordnar med stöd av IT-pedagogik.
Vasa 12.1.1998
Claes-Göran Wenestam || Rainer Nyberg || Joakim von Wright
professor || bitr. professor || bitr. professor