Forskning i slöjdpedagogik
B:1/1995


Slöjdkompetens i nordisk kultur
Del I
Bidrag av forskarnätverk 1995


Linnéa Lindfors och Juhani Peltonen
(Red.)

Förord

Juhani Peltonen: Slöjdpedagogik som vetenskapsområde

Linnéa Lindfors: Om paradigmutveckling i slöjdpedagogisk forskning

Liv Emma Thorsen: Tid, arbeid og mentalitet i vestlig kultur

Juhani Peltonen: Slöjdpedagogikens multiteoretiska natur och den multiteoretiska forskningens metodik: validitetsaspekter

Linnéa Lindfors: Grunddrag i mjuk systemmetodologi

Eva Malmberg-Tulonen: Mjuk systemmetodologi i teori och praktik

Marléne Johansson: Dagboksmetod; kvalitativ analys och tolkning

Marléne Johansson: SLÖJD - om kunskap och kultur

Jorunn Spord Borgen: Formingsfaget i et oppdragelses- og dannelsesperspektiv

Pasi Kankare: Teknologisk läskunnighet

Kajsa Borg: Slöjdämnet i förändring 1962-1994 Projektbeskrivning med teoretiska och metodologiska överväganden

Jorunn Spord Borgen: Jeg fant, jeg fant - om konstuksjon av kompetanse i kunstfeltet

Steinar Kjosavik: Forming - fra praktisk opplæring til allmenndanning

Distribution:
Åbo Akademi
PB 311
65101 Vasa, Finland
Tel +358 (0)6-3247 111

Till beställningsblanketten


Förord

Föreliggande dokumentation är den första i en publikationsserie som inrättats för utgivning av slöjdpedagogisk och slöjdvetenskaplig forskning i de nordiska länderna. I inledningsskedet finansieras serien av NorFA, Nordisk Forskarutbildningsakademi, som har beviljat medel förpublicering av forskningsresultat inom ramen för forskarnätverket Slöjdkompetens i nordisk kultur. Skolslöjdens/formingens livsformande funktion i individ- och samhällsperspektiv. Publikationsserien utges av ämnesområdets egen forskarorganisation NordFo, Nordiskt Forum för Forskningsoch utvecklingsarbete inom forming, håndarbejde och slöjd samt duodji/sameslöjd.

Seriens namn TECHNE SERIEN har sitt ursprung i det grekiska ordet techne som har en dubbel betydelse. Termen används å den ena sidan i betydelsen att göra och kunna någonting, både hantverksmässigt och konstnärligt, och å den andra sidan att förstå och veta i ordens vidaste betydelse - att klara av och verkställa eller att vara förtro-
gen  med någonting. Enligt grundforskningen på området utvecklas dylika kvaliteter i edukativ slöjd, vars ämnesspecifika kännetecken är helhetsorganiserande produktionsverksamhet. Artistiska inslag förekommer ofta i den edukativa slöjdprocessen.

TECHNE SERIEN är uppdelad i en A-serie och en B-serie. A-serien är avsedd för publicering av forskningsrapporter på engelska eller något annat världsspråk för en större publik. Även nordiska språk och finska kan komma ifråga. I B-serien publiceras dokumentationer, d. v. s. forskningsöversikter, debattinlägg och bidrag från kongresser, symposier eller workshops på nordiska språk och finska. Seriens underrubrik är beroende på innehållet Forskning i slöjdpedagogik eller Forskning i slöjdvetenskap.

Föreliggande dokumentation innehåller artiklar som grundar sig på föreläsningar och papers samt projektpresentationer från en workshop i Oslo och ett seminarium i Vasa under det första nätverksåret 1995. Temat under året har varit slöjdpedagogisk teori- och   metodutveckling. Av de här publicerade bidragen framgår att nätverket genom fortsatt grundforskning och tillämpad forskning undersöker  läroplansutveckling i vid  bemärkelse, kvaliteter i undervisning och lärande samt slöjd och hantverk i samhällsperspektiv. Ett grundantagande är att slöjdundervisningen kan bidra till både generell och kulturell kompetens, den är identitetsskapande och skänker människan en önskad livskvalitet.

Forskningsinriktning och -ansats varierar i de nordiska länderna och till  och med nationellt, men ämnesområdet i skolan och grundsynen på slöjdpedagogisk undervisning och forskning är likartad. Utvecklandet av en egen slöjdpedagogisk forskningsmetodologi är för närvarande särskilt angelägen.

Vår förhoppning är att publikationsserien skall bli ett forum för en trovärdig vetenskaplig rapportering av slöjdpedagogisk och slöjdvetenskaplig forskning och förstärka de relativt
nyetablerade vetenskapsområdenas ställning i de nordiska länderna.


Vasa i december 1995

Redaktörerna


Juhani Peltonen
Åbo universitet
Institutionen för lärarutbildning, Raumo


Slöjdpedagogik som vetenskapsområde

Abstrakt


Artikelns syfte är att analysera 1) motiv bakom frågan om slöjdpedagogikens karaktär som vetenskapsområde, 2) de allmänna kännetecknen för vetenskap och vetenskap-
lighet, 3) möjligheter att forska i slöjdpedagogik på vetenskapens villkor och 4) svaren på de tre förstnämnda frågorna utgående från slöjdpedagogikens substans- och
metodteori. Slöjdpedagogikens ödesfråga är; kan man tänka sig att slöjdarterna teknisk slöjd och textilslöjd inte existerar som självständiga ämnen som man kan forska i vid universiteten? I lärarutbildningen lägger man numera vikt vid de studerandes färdighet att läsa vetenskaplig text samt att de forskningsmässigt skall kunna utveckla det egna arbetet. Dessa färdigheter kan man få genom kunskaper om relationen pedagogik och slöjd, kunskaper om skolslöjdens verksamhetsteoretiska grund, genom tillämpning av systemmodeller som främjar framgångsrik undervisning och inlärning i skolslöjd samt genom skolslöjdens utvecklingsteori. Det är emellertid ett stort dilemma att slöjdpedagogiken p. g. a. att den är ett nyetablerat vetenskapsområde, saknar en metodteori och metodiska redskap.

Sökord: Slöjdpedagogik, vetenskap, slöjdpedagogisk substansteori.

 


Linnea Lindfors
Åbo Akademi
Institutionen för lärarutbildning, Vasa


Om paradigmutveckling
i slöjdpedagogisk forskning


Abstrakt

Då slöjdärarutbildningen i Finland akademiserades på 1970-talet var - forskningsbehovet inom slöjdområdet synnerligen stort. Med början i slöjddidaktisk forskning har efter hand ett slöjdpedagogiskt forskningsparadigm utvecklats. Kännetecknande för grundforskningen på finlandssvenskt håll är den evolutionistiska systemansatsen och tillämpningen av mjuk systemmetodologi. Ett centralt forskningsresultat är att slöjdarterna specificerats som estetiskproduktionistiska ämnen inom vilka helhetsorganiserande slöjdverksamhet pågår. Utifrån detta sätt att gestalta slöjdverkligheten har slöjdpedagogisk kunskapsgenerering skett med hjälp av teorier från närliggande vetenskaper, däribland slöjdvetenskap och allmänpedagogik.

Sökord: slöjd, slöjdpedagogik, forskningsparadigm.

 


Liv Emma Thorsen
Universitetet i Oslo
Institutt for kulturstudier

Tid, arbeid og mentalitet i vestlig kultur

Abstract

Artikkelen diskuterer håndens arbeid som et eksempel på arbeid som vanskelig lar seg innpasse innenfor et produksjonssystem som er organisert etter klokketid. Håndens arbeid må ta sin tid og hører fenomenologisk hjemme i en oppgaveorientert tidsforståelse. En forståelse av arbeid er derfor nært forbundet med forståelse av tid. Det store skiftet i vesterlandsk tidsoppfatning er både en forutsetning for og en følge av den industrielle vareproduksjonen. Dette førte også til et splittet arbeidsbegrep som fikk ulike
implikasjoner for menn og kvinner.

Søkeord: arbeid, tid, kvinner.

 


Juhani Peltonen
Åbo universitet
Institutionen för lärarutbildning, Raumo


Slöjdpedagogikens multiteoretiska natur och
den multiteoretiska forskningens metodik:
validitetsaspekter


Abstrakt

Artikels syfte är att analysera forskningsmetodiska principer som kan hjälpa den akademiska lärarkandidaten att välja valida metoder i teoriutvecklande forskning i slöjdpedagogik. Numera anser man, att slöjdpedagogikens grundläggande ramteori är produktionsprocessens teori. Teorin kan man indela i fyra kärnteorier till vilka valida forskningsmetoder har kartlagts: 1) teorin om produktionsprocessens teknologi - "survey research och action research samt kvalitetskretsforskning, 2) teorin om produktionsprocessens didaktik- transformeringsfenomenologi, 3) teorin om produktkonstruktionens teknologi - planeringsfenomenologi och evalueringsforskning samt 4) teorin om sjävutveckling i lärarprofessionen - självutvecklingsforskning genom "survey research" -metod.

Sökord: slöjdpedagogik, produktionsprocessens teori, multiteoretisk forskningsmetodik, slöjdlärarutbildning.

 


Linnea Lindfors
Åbo Akademi
Institutionen för lärarutbildning, Vasa

Grunddrag i mjuk systemmetodologi

Abstrakt           

Den slöjdpedagogiska grundforskningen vid Åbo Akademis Institution för lärarutbildning har systemansats tillämpats som teoretisk orientering. Den mjuka systemmetodologin
kommit till användning då det gällt att bygga teori om mänskliga aktivitetssystem. Metodologibegreppet innefattar i detta sammanhang en uppsättning metodprinciper, vilka
i varje enskild forskningsituation reduceras till en för ändamålet anpassad metod. Metodologin lämpar sig för undersökning av okända eller dunkla problemsituationer.

Vid tillämpning av mjuk systemmetodologi erhålls beskrivningar av vad som synes ingå i system och begreppsliga modeller av vad som synes pågå i system. Resultaten skall uppfattas som intellektuella abstrakta konstuktioner, inte som absoluta avbilder av den komplexa pågående verkligheten.

Sökord: slöjd, slöjdpedagogik, mjuk systemmetodologi.

 


Eva Malmberg-Tulonen
Åbo Akademi/ÖH
Institutionen för lärarutbildning
Vasa

Mjuk systemmetodologi i teori och praktik

                  Abstrakt

Den mjuka systemmetodologin har utvecklats för att forskare skall kunna behärska komplexa helheter förankrade i verkligheten. Metodologin används inom områden där mänsklig aktivitet utgör forskningsobjekt. Den består av en uppsättning metodprinciper som i varje enskild forskningssituation reduceras till en unik metod. Enligt metodologin gestaltas verkligheten med hjälp av hierarkiska system som är relaterade till varandra på ett komplext sätt. I slutet av 1980-talet intoducerades den mjuka systemmetodologin i den slöjdpedagogiska forskningen. Systemansatsen utgör nu orienteringsgrund i det slöjdpedagogiska forskningsparadigm som utvecklats vid den svenskspråkiga lärarutbildningen i Vasa.

Sökord: mjuk systemmetodologi, system, slöjdpedagogik.

 


Marlene Johansson
Göteborgs universitet
Institutionen för slöjd
och hushållsvetenskap

Dagboksmetod; kvalitativ analys och tolkning

Abstrakt

Inför genomförandet av Skolverkets nationella utvärdering (NU) i grundskolan 1992 diskuterades vikten av ge autentiska uppgifter. Utöver enkätformulär genomförde man i slöjden en av de få processtudierna inom projektet. Syftet med dagböckerna var att med elevers och lärares egna ord ge en rikare och mer nyanserad bild av arbetet i slöjdsalen, att utvärdera slöjdprocessen samt att låta elever och lärare beskriva den normala slöjdundervisningen under en reguljär tioveckorsperiod utan att sätta eleverna i en traditionell provsituation. Efter en kvalitativ analys tog olika dimensioner form i kategorier. Elever och lärare har rikligt skrivit om sin slöjdundervisning och dagböckerna blev en självreflektion av eget utfört arbete. I flera sammanhang har slöjdens metod att utvärdera med dagboksanteckningar tagits upp som exempel.

Sökord: slöjd, dagbok, utvärdering, forskningsmetod, kvalitativ analys, reflektion.

 


Marlene Johansson
Göteborgs universitet
Institutionen för slöjd
och hushållsvetenskap


Slöjd - om kunskap och kultur

Abstrakt

Inom slöjdområdet har mänsklig verksamhet i form av olika erfarenheter och uppfattningar format kulturreproduktion och kulturförändringar. Kunskap och kulturtraditioner vårdas och utvecklas såväl i slöjdprodukt som i slöjdprocess. Sedan skolan inrättades som institution har det skapats en stark tradition för hur undervisning och inlärning skall organiseras. Läroplanerna följer samhällsutvecklingen och avspeglar sin tid även i slöjdämnet. Under 1992 genomförde Skolverket i årskurs 9 en landsornfattande undersökning (NU) för att utvärdera hur det stod till med den svenska grundskolan. Utvärderingsinstrumenten i slöjd består av lärar- och elevenkäter samt en processtudie. Resultaten presenteras i tre rapporter; en huvudrapport, en rapport med en fördjupad analys av elever och lärares dagböcker samt en rapport med en fördjupad och jämförande analys om arbetsformer och kunskap.

Sökord: slöjd, kulturtraditioner, kunskap, utvärdering, dagbok, arbetsformer.

 


Jorunn Spord Borgen
Universitetet i Bergen
Seksjon for kunsthistorie

Formingsfaget i et oppdragelses- og
dannelsesperspektiv

    
Abstrakt

Forming er i norsk skole et begrep for en aktivitet på samme måte som regning, skriving og lesing, og er slik sett et allment begrep for en aktiv kunnskapsproduksjonsprosess. Med forming menes at istedenfor bøker, blyanter, bokstaver og tall, brukes form, farge, materialer, verkøty og  håndverkstradisjoner i denne prosessen. Faget har sine røtter både i 1800-tallets filantropiske ideer om det praktiske arbeidets nytte, og i kunstpedagogikkens dannelsesideer. Det var de foredlende kunstorienterte ideer knyttet til sløyd, håndarbeid og tegning som ble dominerende i formingsfagets utvikling. En sentral person i utviklingen var Rolf Bull-Hansen. En reise gjennom formingshistorien via hans bøker, samt en analyse av grunnlaget for dannelsesidealet og av fagetsutvikling i Lereplanene fører fram til en konklusjon om at kunnskap om ideer, tradisjoner og praksiser i et fag er viktige referanser for å forstå forming som skolefag i dag, og når vi skal utvikle forming videre for et nytt århundre.

Søkeord: Forming, kunstpedagogikk, kunnskapsteori, faghistorie.

 


Pasi Kankare
Åbo universitet
Institutionen för lärarutbildning, Rauma

Teknologisk läskunnighet
          
Abstrakt

Med teknologi avses ofta ny teknologi och apparater som har tillverkats med hjälp av nya teknologiska forskningsresultat. Med teknologisk läskunnighet avses människans förmåga att tolka teknologiska och allt mera vetenskapliga faktorer i vår byggda miljö. I Finland finns inte teknologi som separat ämne i grundskolan. Teknologiundervisningen hör till slöjden och där kan vi inte avskilja någon gräns mellan slöjd och teknologiundervisning. En grundläggande modell för teknisk slöjd är en transaktionistisk syn på verksamheten. De aktiviteter som slöjden erbjuder är särskilt viktiga när eleverna skaffar sig erfarenheter av teknik och teknologi. Artikeln beskriver möjligheter att förstå begreppen på en mycket allmän nivå.

Sökord: Slöjd, teknologi, vetenskap.

 


Kajsa Borg
Linköpings universitet
Institutionen för slöjd, hantverk och formgivning

Slöjdämnet i förändring 1962-1994
     
Projektbeskrivning med teoretiska och
metodologiska överväganden

       
Abstrakt

Artikeln behandlar i korthet metod: och teorifrågor med anknytning till min kommande lic.avhandling "Slöjdämnet i förändring" I en tid när samhället förändras i snabb takt och när skolans villkor också förändras, uppstår frågor om skolans innehåll. Finns det ämnen som är mindre betydelsefulla i dagens samhälle, har slojdåmnet förändrats i takt med
samhällsförändringarna, finns det motiv for att fortsätta att undervisa barn i slöjd? För att kunna svara på den frågan måste man först ta reda på vad som antas vara slöjdämnets innersta kärna och därmed också ta reda på vem eller vad som begränsar ärnnets målsättning. I undersokningen har jag använt mig av flera olika metoder för att samla materialet och jag har använt mig av både kvantitativa och kvalitativa metoder för att bearbeta och tolka de olika delarna. Jag diskuterar metodvalet och de för- och nackdelar som det innebär att i förväg vara väl insatt i forskningsområdet. Teoretiskt
ansluter jag mig närmast till ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, dar slöjdämnet   skall iakttas och relateras till sin tidsmässiga.

Sökord: slöjd, slöjdlärare, läroplansteori


Steinar Kjosavik
Høgskolen i Telemark/Universitet i Oslo

Forming fra praktisk opplæring til allmenndanning

Utviklingen fra tegning, sløyd og håndarbeid til forming,
belyst giennom læreplanene

 
Abstrakt

Fagene tegning, sløyd (for gutter) og håndarbeid (for jenter) ble innført som praktiske fag i norsk folkeskole i 1889. Fagene gjennomgikk en utvikling påvirket av barnepsykologisk forskning og metodisk tenkning innenfor de samme fagene bl.a. i Sverige og Danmark. I plan for forsøk med 9-årig skole i 1960 ble fagene samlet under den nye fagbetegnelsen forming. 10 år senere ble dette obligatorisk fag i norsk grunnskole. Det har vaert et stort behov for en samlet forskning på denne perioden. Hvordan utviklet faget seg og hvordan ble utviklingen begrunnet? Hvordan legitimeres forming som ett fag? Dette forskningsprosjeket omfatter en analyse av læreplanene for
faget (fagene) i perioden 1889 - 1971.Med utgangspunkt i amerikansk læreplanforskning, stilles det spørsmål ved hva en læereplan er og hvordan den blir oppfattet. Deretter settes læreplanene inn i en historisk kontekst for å finne hvilke faktorer (psykologisk forskning, pedagogiske ideer, politiske beslutninger m.m.) som kan forklare denne utviklingen.

Søkeord: Sløyd, forming, fagutvikling.

 

NordFo Techne serien Redaktionsrådet
Juha Hartvik, Mia Porko-Hudd
E-post: Fornamn.Efternamn@abo.fi