Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap B:1/1996

Slöjdkompetens i nordisk kultur
Del II
Bidrag av forskarnätverk 1996

Linnéa Lindfors och Juhani Peltonen
(Red.)

 

Förord

Juhani Peltonen: Forskaren och läraren som utvecklare av sitt eget arbete

Steinar Kjosavik: Forming i et dannelsesperspektiv

Marléne Johansson: Elevers erfarenhetsvärld i slöjden. Observation genom videoinspelning - en förstudie

Maja Dunfjeld Aagård: Duodji og identitet

Asta Balto: Samisk högskole - samisk kompetense

Distribution:
Åbo Akademi
PB 311
65101 Vasa, Finland
Tel +358 (0)6-3247 111

Till beställningsblanketten


Juhani Peltonen
Åbo universitet
Institutionen för lärarutbildning
Raumo

Forskaren och läraren som utvecklare av sitt eget arbete

Abstrakt

I artikeln utreds kort synonymförslag för termen slöjdpedagogik med utgångspunkt i områdets innehåll. Därefter presenteras teorin om slöjdlärarens yrkesmässiga utveckling och sist behandlas några empiriska undersökningar gällande slöjdläraryrket. Ett av de viktigaste resultaten är, att lärare som var födda 1945 och senare bedömde behovet av företagarutbildning i relation till sin åldersklass så att ju yngre lärarna var desto större var deras behov av utbildning. Med begreppet företagare avses här företagare i bisyssla, som utvecklar sig själv till ämnesexpert.

Sökord: Slöjdlärare, yrkeskarriär, professionell utveckling, expertstadiet, arbetsplatsstudier, fortbildningsbehov, företagare i bisyssla.

 


Steinar Kjosavik
Høgskolen i Telemark,
Avdeling for estetiske fag og folkekultur

Forming i et dannelsesperspektiv

Abstrakt

Industrialiseringen kom til Norge omkring 1870. Den ble sett på som en trussel mot husflidtradisjonen og estetiske kvaliteter. Derfor måtte den oppvoksende slekt lære seg husflid. I norsk skole ble fagene tegning, sløyd og håndarbeid delvis innført i 1889. Målet var materiell dannelse. Etter datidens dannelsesideal skulle folkeskolen gi elevene de kunnskaper og de ferdigheter som var mest nyttige i det senere voksne liv. I 1939 ble fagene obligatoriske. Som et resultat av reformpedagogikken og sosialdemokratisk skolepolitikk, ble det lagt økende vekt på utvikling av evner og anlegg. Mange av tankene kan føres tilbake til dannelsesidealer i tysk ny-humanisme. I 1960 ble de tre fagene slått sammen til ett nytt, – forming, – med en sterk vekt på personlighetsutvikling og barns skapende arbeid.

Søkeord: tegning, sløyd, håndarbeid, forming, danning, personlighetsutvikling

 


Marléne Johansson
Göteborgs universitet
Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap

Elevers erfarenhetsvärld i slöjden.
Observation genom videoinspelning - en förstudie

Abstrakt

Klassrumsforskning i slöjd har dokumenterats i mycket ringa omfattning. I klassrumsforskning behandlas nästan uteslutande ämnen där man har en traditionell klassrumsmiljö, möjligtvis med inslag av grupparbete eller laborationer. När man träder in i en slöjdsal med pågående slöjdverksamhet kan verksamheten för den oinvigde förmodligen uppfattas som en något både rörig som rörlig miljö. Eleverna rör sig oftast fritt i slöjdsalen. De går och hämtar redskap, går till maskiner och plockar fram material
för sina slöjdalster. Utöver färg och formupplevelser vistas eleverna i en miljö som är rik på syn och känselintryck, lukter och buller. Det är för det mesta tillåtet att arbeta och prata på samma gång och man har ett omfattande interaktionsmönster med andra elever.
Som ett försök att beskriva den komplexa miljö eleverna blir delaktiga i slöjdsalen har en förstudie utförts med hjälp av video-inspelade lektioner i textil och trä- och metallslöjden under vårterminen 1995. Syftet med inspelningarna i förstudien är att studera på vilket
sätt det är möjligt att samla in datamaterial för analys av de erfarenheter eleverna är involverade i. Videokameran används som ett hjälpmedel för att registrera slöjdverksamhet både i ljud och bild. Situationer kan analyseras flera gånger för att upptäcka dimensioner som annars kan låta passera obemärkt.

Sökord: slöjd, klassrumsforskning, videoinspelningar

 


Maja Dunfjeld Aagård
ISL, Seksjon for kunsthistorie
Universitetet i Tromsø

Duodji og identitet

Abstrakt

Duodji er et fellesnordisk begrep for alt skapende arbeide innen samisk håndverk og kunsthåndverk fra ide til et ferdig produkt. I artikkelen har jeg benyttet meg av minner og egne assosiasjoner for å kunne anskueliggjøre den estetiske erfaringen i arbeidet med duodji i tilknytning til samisk livsform og kulturelle tradisjoner. Minnearbeid som metode blir brukt i feministisk forskning for å komme på sporet av erfaringer. Jeg bruker metoden med jeg-form i stedenfor tredje person. Minnehistoriene blir empirien for å framskaffe kunnskaper om samisk estetisk erfaring. Denne kan bestå av både funksjonell eller visuell struktur med henvisning til de etiske regler, som settes i forbindelse med produksjonen og anvendelse av produktet. Minnene fra en konkret situasjon har som mål å synliggjøre erfaringer fra bestemte tidsepoker. Når jeg går inn for å huske en konkret situasjon, kommer følelsene, bildene, handlingene, språket (lydene) opp til overflaten, slik jeg hadde det den gangen. Dette skriver jeg ned for å synliggjøre hvordan jeg husker at det var og føltes. Minnene blir historie som settes i relasjon til livsformen og de kulturelle tradisjonene.

Sökord: Duodji, samisk håndverk og kunsthåndverk, minnehistorier

 

NordFo Techne serien Redaktionsrådet
Juha Hartvik, Mia Porko-Hudd
E-post: Fornamn.Efternamn@abo.fi