Elektromagnetiska fenomen
En elektromagnetisk våg uppstår då ett magnetfält oscillerar och ger upphov till ett elektriskt fält som i sin tur ger upphov till ett magnetfält osv. Magnetfältet och det elektriska fältet samverkar och bygger upp en elektromagnetisk våg. Magnetfältet och elfältet står vinkelrätt mot varandra. De står även båda två vinkelrätt mot vågens fortskridningsriktning (se fig. nedan).
I vakuum rör sig alla elektromagnetiska vågor med ljusets hastighet och de skiljs från varandra genom sina våglängder. Man kan även skilja på vågorna genom att beakta deras frekvenser. Sambandet mellan frekvens och våglängd ges av f = c/
l , där f = vågens frekvens, c = ljusets hastighet och l = våglängden för vågen. Frekvensen hos vågen bestämmer även energin hos vågen enligt E = hf, där Plancks konstant h = 6,626 × 10-34 Js.
Solen som strålnings källa ger upphov till ett kontinuerligt spektrum. Det betyder att fotoner av alla olika våglängder strålar ut ur solen. När man studerar solen spektrum m h a ett absorptionsspektrum märker man att endel våglängder saknas. Detta beror på att atomer i solens atmosfär absorberar fotoner med vissa våglängder. När atomerna sedan deexciteras sprids fotoner med samma våglängd som atomen har absorberat åt alla håll. Detta gör att de inte syns i absorptionsspektrumet. Genom att jämföra laboratorige tester med solens spektrum kan man på detta sätt analysera ämnessammansättningen i atmosfären hos solen. Man fann på detta sätt t ex heliumatomen före i solens atmosfär än här på jorden. Dessa absorptionslinjer kallas Fraunhoferslinjer.