Läs- och skrivsvårigheter Om en individ kommer i svårigheter med läsning och skrivning kan det bero på många olika saker, t.ex.:
D.v.s. alla typer av läs- och skrivsvårigheter är inte dyslexi. Dyslexi är en specifik svårighet med läsning och/eller skrivning. Forskare har inte kunnat enas om någon allmänt gällande definition för dessa specifika läs- och skrivsvårigheter. Man debatterar vanligen om det i definitionen bör ingå ett diskrepanskriterium mellan den allmänna begåvningen och läs- och skrivfärdigheterna eller inte. I norden används ofta Höien och Lundbergs (1999, s 20-21) definition på dyslexi: ”Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer vid kodning av språket. Störningen ger sig först till känna som svårigheter med att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Störningen kommer också tydligt fram genom dålig rättskrivning. Den dyslektiska störningen går som regel igen i familjen, och man kan anta att en genetisk disposition ligger till grund. Karakteristiskt för dyslexi är också att störningen är ihållande. Även om läsningen efter hand kan bli acceptabel, kvarstår oftast rättskrivningssvårigheterna. Vid en mer grundlig kartläggning av de fonologiska färdigheterna finner man att svagheten på detta område ofta kvarstår i vuxen ålder (…) Något förenklat kan definitionen sammanfattas till att "dyslexi är en ihållande störning av kodning av skriftspråket, förorsakad av en svaghet i det fonologiska systemet.” Enligt the Orton Dyslexia Society Research Committee (1994) definieras dyslexi enligt följande: ” Dyslexia is one of several distinct learning disabilities. It is a specific language-based disorder of constitutional origin characterized by difficulties in single word decoding, usually reflecting insufficient phonological abilities. “ Enligt WORLD FEDERATION OF NEUROLOGY (från 1968) definieras dyslexi enligt följande: ”A disorder manifested by difficulty in learning to read, despite conventional instruction, adequate intelligence and sociocultural opportunity. It is dependent upon fundamental cognitive disabilities which are frequent of constitutional origin.” Bakomliggande svårigheter till dyslexi anses idag vara
Dyslexi ses vanligen som en utvecklingsdiagnos, d.v.s. svårigheterna kan ändra karaktär under olika stadier i livet. De flesta individer med dyslexi lär sig med tiden att läsa tillfredsställande, men läsningen förblir vanligen något långsammare. Svårigheterna kommer fram mera i rättstavning och främmande språk. Individer som har dyslexi kan ofta ha parallella svårigheter på andra områden än läsning och skrivning, vilka påverkar inlärningen negativt. Parallella svårigheter kan vara t.ex.:
Läs- och skrivproblem kan synas i form av att individen t.ex.:
Sammanställt
av Mikaela
Asplund, 2002 Referenser Adams (1990) Beginning to Read. Thinking and Learning about Print. Cambridge, Mass: MIT Press. Elbro, C. (1996). Early linguistic abilities and reading development: A review and a hypothesis. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal. 8, 453-485. Ericson, B (2001). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur. Høien, T. & Lundberg, I. (1999a). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och kultur. Stadler, E. (1994). Dyslexi. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Wolf, M (red.). (2001). Dyslexia, fluency and the brain. Maryland: York Press. |
||
