Forskning

Barns möte med slöjd i daghem

Studien är inriktad på daghemsbarn och deras motivation och engagemang i en slöjdaktivitet. Syftet med studien är att undersöka hur en traditionell hantverksteknik som vävning förmår väcka intresse och hur motivationen för vävningen upprätthålls trots att förutsättningarna inte är optimala.

Videografi som metodologisk ansats ligger som grund för studien. Genom videografiska observationer kan mänskliga handlingar beskrivas. Detta möjliggör en djupare analys av den innebörd och mening som kan utläsas i den vävsituation daghemsbarnen deltar i. Datamaterialet omfattar en videofilmad sekvens av en situation där ett barn i 1-års åldern och ett barn i 5-års åldern väver i en liten vävstol med handledning av en barnpedagog. Den videofilmade sekvensen är ett datamaterial som använts i tidigare forskning men då med fokus på det yngre barnet. (Lindahl, 1998). I den här studien strävar jag efter att tolka barn och deras läroprocesser i slöjd varför jag väljer att beakta några aspekter utifrån bestämda perspektiv.

Ett av de perspektiv som beaktas är daghemsbarnens erfarande och lärande varför den fenomenografiska ansatsen blir central. Barnens slöjdaktivitet beaktas också ur ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Ett centralt tema inom detta perspektiv är kommunikation där språket och redskapen står för de medierande faktorerna. Barnens kontakt med redskapen och deras upplevelser och erfarande av slöjdaktiviteten diskuteras i relation till den närmaste utvecklingszonen. Ytterligare beaktas den videofilmade sekvensen ur ett didaktiskt perspektiv där barnpedagogens agerande gentemot barnen lyfts fram och diskuteras. Analys och tolkning av datamaterialet strävar efter att synliggöra mänsklig interaktion och dess betydelse för att motivera och engagera barnen i deras slöjdaktivitet.

Possibilities for aestethical-ethical mediation

The reference point for my study is to look at “Creating-with-Textiles” as a way of artistic expression in learning contexts. What are the main potentials the students of education put meaning in when the emphasis is on visual communication and transformed experience in Creating-with-Textiles? The aim of this article is to discuss how a given task during a course held in “Art and creation” managed to transform experience in order to give future tools for “Creating-with-Textiles”, as a visual form of communication in their coming to be occupation.

Aktiva barn - aktiva miljömedvetna medborgare?! Skapande verksamhet ett redskap för att utveckla miljötänkande i daghem.

Hållbar utveckling kräver aktiva medborgare såväl nationellt som internationellt. För att bidra till en hållbar utveckling behöver vi alla göra våra insatser. Utvecklandet av ett sunt förhållningssätt till miljöfrågor är därför nödvändigt redan i tidig ålder. Det är således av stor betydelse hur lärare förhåller sig till miljöfrågor och hur detta kan ta sig till uttryck i pedagogisk verksamhet. I en pedagogisk verksamhet med daghemsbarn kan läraren exempelvis konkretisera miljörelaterade frågor genom skapande aktivitet.
Studiens syfte är att lyfta fram på vilken nivå lärare kan bearbeta frågor kring natur och miljö i daghemsverksamhet. I forskningens intresse ligger att ta reda på nordiska studerandes tankar om hur man genom skapande aktivitet i daghem kunde nå ett fördjupat miljötänkande hos barn. Det empiriska datamaterialet för undersökningen har samlats in under NordPlus projektet Miljöfostran, språk och estetiska läroprocesser, i vilket studerande från de nordiska länderna deltog.
Undersökningen fokuserar på interkulturella likheter och skillnader i de nordiska studerandes tankar om miljörelaterade frågor i relation till barn. Fokus är också på hur lärare kunde arbeta med dessa frågor genom skapande verksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv där vi ser skapande aktivitet som ett medierande redskap för lärande. Datamaterialet analyseras och tolkas kvalitativt genom meningskoncentrering. I analysen av datamaterialet utgår vi från en utvecklingstrappa för att synliggöra den nivå av medvetenhet som studerande har kring miljörelaterade frågor i relation till barn. Genom resultaten strävar vi till att visa på olika aspekter hur en lärare kan arbeta med för att utveckla barns förståelse för natur och miljöfrågor i daghem. Ett sådant perspektiv kan bidra till att få aktiva miljömedvetna medborgare i vårt samhälle.

Forskningstema:

Hela världen full av hästar. Ett estetiskt perspektiv på textilt skapande i förskolan.

Det textila skapandet ligger inbäddat i ett större centralt ämnesområde i förskolan, ett ämnesområde som i Finland benämns ”Konst och kultur” i Grunderna för förskoleundervisningens läroplan (Utbildningsstyrelsen, 2000). Inom mitt tvärvetenskapliga forskningsområde barnpedagogik/slöjdpedagogik är jag intresserad av att undersöka estetiska dimensioner av textilt skapande hos förskolebarn och hos elever i åk 1-2 i den grundläggande utbildningen.
Forskningens syfte är att få insikt i på vilket sätt textilt skapande påverkar förskolebarns läroprocesser.
En teoretisk utgångspunkt är att liksom Sava (1993) se den estetisk-etiska dimensionen som en konstnärligt transformativ läroprocess. Enligt henne skapar individen ett djupandligt förhållande till sina erfarenheter. Genom denna djupandlighet ökar individens medvetande om individen själv, om andra människor, om naturen och om världen.
Det empiriska analysmaterialet utgörs av videobandade intervjuer med utgångspunkt i förskolebarns textilt skapade produkter. Forskningsansatsen är kvalitativ med ett fenomenologiskt perspektiv.
Klarläggandet av estetiska dimensioner i det textila skapandet bidrar till att definiera ämnet textilslöjd i förskolan. Detta leder i sin tur till att förskolepedagoger och pedagoger inom nybörjarundervisning blir medvetna om det textila skapandets pedagogiska potentialer i det integrerade, helhetsbetonade verksamhetssätt som är rådande i förskolan.