Kognitiv psykologi

 

Perception, minne och inlärning

 

Inom kognitiv psykologi studerar man människans intellektuella funktioner. Här ingår studier av människans minne, sinnen, perception, lärande, olika former av tänkande. I detta område studeras även människans förhållande till datorer och hur datorer används som ett mänskligt kognitivt komplement.

 

Fakta

 

Perception - processen där människan tolkar signaler som når hjärnan via sinnesorganen. Urvalet och tolkningen beror på inre och yttre faktorer. De inre faktorerna är våra behov, erfarenheter, känslor, och förväntningar. De yttre faktorerna är stimulits storlek, kontrast, intensitet och frekvens. Stimuli kan även organiseras i figur och grund,

 

Gestaltlagar - de perceptionslagar som hjärnan följer för att kunna utrönja och förstå mönster bland inkommande stimuli. Närhetslagen - människan grupperar stimuli som ligger nära varandra. Likhetslagen - människan skapar helheter från likheter. Enhetslagen - människan kompletterar ofullständiga intryck.

 

Subliminal varseblivning - när hjärnan registrerar inkommande stimuli utan att människan ifråga är medveten om detta just när det händer. Informationen kan sedan påverkar människans känslor och beteende. Motivationen för beteendet förblir omedvetet.

 

Illusion - felaktig tolkning av stimuli som resulterar i att hjärnan luras.

 

Sensorisk deprivation - hjärnan får ej tillräckligt med stimuli detta kan leda till att människan börjar hallucinera, alltså skapar bilder i brist på annan stimulans.

 

Socialperception - den bild vi skapar oss av andra medmänniskor. Den påverkas av den tolkning vi gör av ålder, kön, mimik, klädsel, sätt att tala, yrkesstatus osv

 

Haloeffekten - vi generaliserar det första intrycket av en person till att omfatta personens övriga egensskaper.

 

Minnet - i sinnesminnet sker en jämförelse mellan mycket och litet stimulans, Avikande stimuli går vidare till korttidsminnet där ny och gammal information jämförs och ny erfarehet och kunskap bildas. Det nomala korttidsminnet kan bara hanteral 5-9 informationsbitar, aktiviteten är elektrisk och information fås både från sinnesminnet och långtidsminnet. I långtidsminnet finns information som vi finner vara värdefull. Aktiviten är kemisk.

 

Inlärning - processen där man aktivt och medvetet lär in information. Detta kan ske med hjälp av repetition, praktiska övningar osv

 

Lärande - processen där informationen införlivas med tidigare kunskaper och kan sedan användas i samtal och handling.

 

Assimilation - att ta till sig fakta och införliva det med tidigare erfarenheter.

 

Ackomodation - att förändra sitt beteende utifrån nya kunskaper

 

Adaption - själva lärandeprocessen som består av assimilation och ackomodation.

 

Sannolikhetsinlärning - när man förstår sambandet mellan orsak och verkan.

 

Imitationsinlärning - när man lär sig ett beteende genom att härma någon annan.

 

Insiktsinlärning - när pusselbitarna faller på plats, man inser sammanhanget i informationen man lär in "aha-upplevelse".

 

Inlärning genom försök och misstag - när individen provar sig fram till lösningar och finner på så sätt den bästa lösningen på problemet.

 

Generalisering - Information som lärts in kan sedan generaliseras till andra liknande situationer.

 

Hämningsteorin - information kan inte återhämtas för att en senare inlärning blockerar det som man nu försöker återhämta kunskap från.

 

Förvanskningteorin - vi minns inte exakt det som skett tidigare eftersom hjärnan omedvetet formar om våra upplevelser så att de bättre passar det vi vill eller tror har skett.

 

Bortträngningsteorin - obehagliga minnen trängs bort.

Anna Herbert

Förståelse

PERCEPTIONS PSYKOLOGI

Perception eller varseblivning handlar om hur vi tar emot och bearbetar information från sinnesorganen.

Perceptionen är selektiv

Vi utsätts hela tiden för en mängd stimuli från omvärlden men vi orkar bara medvetet uppmärksamma och tolka en liten del. Sinnesorganen gör ett visst urval av den mängd impulser som hela tiden strömmar emot oss. Här sker den första sållningen av informationen.

Ytterligare sållning sker genom att vi medvetet eller omedvetet gör ett urval av informationen och tolkar den på vårt eget personliga sätt. Urvalet och tolkningen bestäms av både yttre och inre faktorer. Yttre faktorer är tex : intensitet, storlek, kontrast och frekvens och inre faktorer kan vara: behov, känslor, förväntningar och tidigare erfarenheter. Även vår vakenhetsgrad som regleras av det retikulära aktiveringssystemet - RAS, påverkar vår perception och uppmärksamhet.

I Hjärnan fungerar perceptionsprocessen enligt följande:

Receptorer i sinnesorganen tar emot information från yttre stimuli. Informationen sänds via nervimpulser till speciella sinnesorgancentra i Hjärnbarken där informationen bearbetas. Resultatet av denna bearbetning sänds vidare till Thalamus där informationen genomgår ytterligare berabetning. Informationen sänds nu åter till Hjärnbarken där den tolkas och till RAS som styr vår vakenhetsgrad och uppmärksamhet.

Perceptionen organiseras

Vid all Perception sker en organisation för att förenkla och systematisera all den information vi utsätts för. Organisationen gör det också lättare för oss att komma ihåg och lagra informationen.

Vi organiserar i : Figur och Grund

 

Det som framträder i huvudsak, skiljer ut sig från bakgrunden. Men ibland är det svårt att hålla fast vid vad som är figur och vad som är grund.

Vi organiserar i : Gestalter

Vi har en tendens att organisera omvärlden i mönster eller helheter sk gestalter. Egenskaper som närhet, likhet, kontinuitet och slutenhet gör att vi omedvetet strävar efter att uppfatta vissa saker som gestalter. Detta underlättar vår varseblivning och ger det vi ser meningsfullhet och funktion.

Vi organiserar också i: Konstans

Konstans innebär att föremål uppfattas som oföränderliga till storlek, form och färg även om man ändrar avstånd, perspektiv och belysningsförhållanden. Konstansfenomenet beror på att vi lärt oss att sätta föremålen i relation till deras omgivning.Vår varseblivning av ett föremåls form ändras inte med bilden på näthinnan. Vi ser att en enkrona är rund även när vi ser den snett från sidan.

Social perception

Vår tendens att omedvetet organisera det vi varseblir i helheter eller gestalter sker också i sociala sammanhang. Vi katalogiserar människor efter yttre likheter och använder oss av sk stereotyper som vanligtvis är mycket förenklade värdeladdade föreställningar om människor. Man kan säga att vi inom oss har en egen katalog med signalement på människor: den typiske dansken, finnländaren, italienaren etc. Vi har också en bild av hur t ex den gode, den onde och den typiske boven ser ut. Den bild vi har är beroende av våra erfarenheter, kunskaper eller brist på kunskaper, fördomar, förväntningar etc. Förutom att vi bedömer människor efter stereotyper så påverkas vi ofta av den sk "haloeffekter" dvs vi har en tendens att göra en helhetsbedömning av en människa med utgångspunkt från en enda egenskap. Haloeffekten kan därför leda till felbedömningar både när det gäller personliga egenskaper hos en individ och denna individprestationer. Det första intrycket vi får av en person är därför väldigt viktigt. Om vi får ett positivt intryck första gången vi träffar en människa, stannar detta gärna kvar och tvärtom är intrycket negativt så tenderar detta att stanna kvar.

Vår förmåga att katalogisera och systematisera på detta sätt skapar ordning i våra sinnesintryck och tillvaron blir lättare att överblicka. Men vi måste hela tiden vara medvetna om att det också innebär att vi kan göra stora felbedömningar och att vi därför inte kategoriskt kan lita på den första bedömning vi gjort.

Djupseendet

"Binokular paralax" betecknar vår förmåga till djupseende. Termen avser det faktum att våra ögon är placerade en bit från varandra och därför betraktar vi föremålen i vår omgivning från två lite olika vinklar. Denna typ av stereoskopiskt seende sker automatiskt är inbyggt i vårt synsinne. Termen "Binocular disparity" betecknar skillanden mellan näthinnebilderna på ögonen när vi använder djupseendet.

Djupseendet är inte fullt utvecklat hos människan förrän vid sex månaders ålder. Men barnet liksom vuxna enögda personer använder sig av "Monokolära ledtrådar" för att ändå uppfatta djup.

Illusioner

Vår upplevelse av omvärlden är i hög grad påverkad av faktorer i vårt eget psyke. Därför är det klokt att ta i beaktande att den egna upplevelsen inte alltid behöver vara den rätta och sanna. Ibland kan vi alltså få helt felaktiga varseblivningar av verkliga stimuli. Man talar då om illusioner eller synvillor som är en feltolkning av verkliga stimuli.

Hallucination

Till skillnad från illusionen är hallucinationen helt och hållet en skapelse av den egna hjärnan. Den producerar själv stimuli som uppfattas och ger en varseblivning utan att det finns några stimuli i omvärlden. Hallucinationer kan vara av olika slag som t ex syn, hörsel eller av annan sinneskvalitet.

Subliminal perception

Många undersökningar visar att våra sinnesorgan registrerar mer information än vad vi medvetet uppmärksammar. En intressant fråga för forskningen är därför om vi omedvetet påverkas av dessa stimuli. Begreppet subliminal varseblivning eller perception lanserades för första gången av Frederick Myers 1843-1901. Myers försökte förklara med detta begrepp hur sk "medier" kunde få vetskap om händelser och personer (för det mesta döda personer) som de normalt inte kunde känna till. Myers teori var att medierna under sina sk seanser tog emot information via omedveten varseblivning från seansdeltagarna.

Extra sensorisk perception ESP

Begreppet extra sensorisk perception eller utomsinnlig varseblivning, står för alla former av informationsinhämtande som inte sker genom vanlig perception eller subliminal varseblivning. I begreppet ingår fenomen som telepati, prekognition och clairvoyance.

ESP fenomen tillsammans med PK- eller Psykokinesi fenomen utgör parapsykologins undersökningsområde.

 

 

Eva Björnsson

Instuderingsfrågor

Fall

MINNET

Minnesprocessen Hur lagrar vi information i vårt minne? Minnesforskningen vet idag att ny information inte omedelbart etsas in i hjärnan utan lagringen i minnet är en mycket komplicerad process. Man räknar med att det finns minst tre stationer i minnessystemet som informationen måste passera för att den skall kunna återerinras. De tre minnesstationerna kallas:sensoriskt register, korttidsminne och långtidsminne.

 

Sensoriskt register Information från omvärlden strömmar in genom sinnesorganden. Normalt håller ögonen kvar en bild under bråkdelen av en sekund och ersätts sedan med en ny bild. Först når bilden ögat som sedan bearbetas av synsinnet och hjärnan. Minnet börjar när bilden når det sensoriska registret eller sensoriska minnet som håller kvar bilden med alla detaljer. Innehållet i det sensoriska registret växlar ständigt alltefter som nya bilder strömmar in. Bilden kvarstår under mycket kort tid och går förlorad om den inte förs vidare till korttidsminnet. Det sensoriska registret är ett slags fotografiskt minne med mycket lite förmåga att hålla kvar informationen. Man räknar med att det finns ett sensoriskt register för varje sinnesorgan.

Korttidsminnet(KTM)Information som vi uppmärksammar kan föras till KTM. Eftersom uppmärksamheten är selektiv når en stor del av informationen aldrig KTM utan vi måste koncentrera oss på informationen om den skall föras dit. Inmatning i KTM kan ske visuellt(en mental bild),akustiskt(ljud)och semantiskt(baserad på mening). Väl där kan informationen repeteras och på så sätt stanna kvar längre. KTM har en begränsad kapacitet. Man brukar säga att det har 7+-9 lagringsfack dvs vi kan hålla kvar 7+-9 enheter samtidigt i KTM. Detta varierar dock mellan olika individer. Det bästa sättet att hålla kvar informationen i KTM är genom repetion. Medvetandet är då upptaget så att ingen ny inmatning kan ske och därför sker inte heller någon undanträngning av information.

Långtidsminnet(LTM)Informationen som finns i KTM associeras med information som redan finns i LTM och den nya informationen läggs till den gamla. LTM är mycket rymligt och det finns ingen risk för att det skall bli överbelastat. Det är inte informations mängden som är problematisk utan själva ordningen i informationslagringen som har betydelse när vi sedan skall återerinra oss viss information. Man kan säga att LTM använder sig av olika register för att koda och lagra olika minnen. Det skapas associationer mellan olika företeelser och på så sätt får vi olika ledtrådar till olika minnesinnehåll. Man kan säga att inkodningen eller lagringen i LTM bygger på informationens meningsbärande struktur.

Chunking är en teknik som vi använder för att koda information. Denna teknik är viktig för interaktion mellan KTM och LTM. Vi använder LTM för att omkoda nytt material till större meningsbärande enheter i KTM. Om vi t ex skall komma ihåg följande sifferkombination:16181914191819391945 så verkar detta omöjligt vid första anblicken. Men om vi omkodar siffrorna till större meningsbärande enheter dvs årtal:1618,1914,1918,1939,1945 blir det genast lättare. Nu har vi bara fem enheter att komma ihåg. Om vi dessutom associerar årtalen till viktiga händelser i historien så är chunkingen genomförd. För att komma ihåg sifferkombinationen har jag associerat dem till kända krigs början och slut(Trettioåriga krigets början och Första och Andra världrkrigens början och slut). På detta sätt kan vi utvidga KTM.

Rent biologiskt vet man mycket lite om vilka strukturer i hjärnan som är inblandade i minnet men man tror sig kunna lokalisera vissa minnesfunktioner.

Hippocampus anses vara mycket viktig för bla explicit minne - minne för fakta och för speciella händelser. Skador på hippocampus försvårar lagring av nya minnen men försämrar inte tidigare lagrade minnen. Hippocampus anses också spela en avgörande roll för överförandet av information från korttidsminnet till långtidsminnet.

Man vet också att skador på Hypothalamus, vissa delar av Thalamus och prefrontala hjärnbarken kan orsaka apati, förvirring och minnesförsämring, både retrograd amnesi - minnesförlust av händelser som hänt strax före skadan och antereograd amnesi - minnesförlust av händelser som hänt efter skadan. Skador på prefrontala Hjärnbarken kan dessutom ge liknande symtom som skador på Hippocampus.

Cerebellum - lilla hjärnan tror man vara platsen för implicit minne dvs minnen som inte behöver vara relaterade till någon speciell händelse. Exempel på sådanna minnen kan vara betingad respons, inlärda motoriska färdigheter och viss form av perceptionsinlärning. Amygdala har förmodligen också en minnesfunktion.

Man vet dessutom att vissa hormon som vasopressin och ACTH och vissa transmittorsubstanser som norephinephrine, serotonin och dopamin deltar vid inlärning och minne. Brist på dessa substanser eller hormon i hjärnan kan orsaka minnesstörningar.

 

Eva Björnsson

 

Inlärning

 

Pedagoger intresserar sig idag för skillnaden mellan inlärning och lärande. Inlärning anses vara en process där individen nöter in kunskap med hjälp av en mängd olika metoder. Ofta är individen motiverad till detta för att klara prov som sedan leder till någon form av betyg. Många menar att detta är ytlig inlärning vilket inte hjälper individen att införliva kunskapen så att den kan användas praktiskt i samtal och handling. Lärande är däremot den process där individen knyter kunskapen till tidigare erfarenheter och kan därmed använda kunskapen praktiskt i samtal och handling. För att denna process ska ske så måste individen vara motiverad till att arbeta med och förstå materialet i fråga.

 

 

Piaget (1896-1980) var en berömd forskare inom den kognitiva skolan. Han intresserade sig för hur människor utvecklar sin verklighetsuppfattning och sitt tänkande. Piaget var biolog och överförde biologiska modeller på intellektuell utveckling. Han ansåg att människan liksom djuren måste hela tiden anpassa sig till sin omgivning. Denna process kallade han för adaption i likhet med den biologiska termen. Adaptionen består av assimilation och ackomodation.. Människan assmilerar en upplevelse och fogar samman den med tidigare erfarenheter. Då människan förändrar sitt gamla beteende efter den nya erfareheten så har ackomodationen skett. Människan har lärt sig något och därmed anpassat sig. Denna process är ett led i mänsklig överlevnad.

Piaget ansåg att människan genomgår en mängd stadier i sin intellektuella utveckling och att detta i stort sätt återspeglar människans intellektuella evolution.

 

I det sensomotoriska stadiet, 0-2 år lär sig barnet genom de erfarenheter det får från sina sinnen och sina rörelser. Barnet är i början av perioden oförmöget att uppfatta föremål och människor om de inte kan upplevas direkt med sinnena, men före tvåårsålder lär sig barnet att saker existerar, även om de inte kan upplevas direkt. Piaget kallar detta för objektkonstans.

 

Under det preoperationella stadiet, 2-7 år kan barnet inte hålla en hel handlingskedja (operation) i minnet. Plattar man ut en lerklump på bordet, tror barnet att det finns mer lera än tidigare. Under den tidigare delen av fasen tänker barnet animistiskt dvs att dockor, stolar, nallen m fl har känslor och lever precis som människor. Barnet utvecklar sin förmåga att använda symboler. En kotte med fyra tändstickor kan vara en ko, en docka kan föreställa mamma i leken osv. Barnet är dessutom påtagligt egocentriskt.

Under de konkreta operationernas stadium 7-12 år utvecklas barnets förmåga att förstå längd, mängd, vikt och volym. Barnet reflektera över händelser och förstå dess innebörd på ett djupare plan. Vid nioårs ålder blir en del barn deprimerade då de kan läsa om katastrofer och tragedier på löpsedlarna och förstår vad det skulle innebära om de själva blev drabbade.

 

De formella operationernas stadium, 12-15 år är stadiet då barnet börjar resonera, logiskt och formellt korrekt, likt en vuxen person. Det som skiljer barnet från en vuxen blir kunskapsmängden. Det abstrakta och logiska tänkandet utvecklas så att barnet kan använda obekanta storheter som X och Y. Barnet behöver inte ett konkret underlag för att föra sina logiska och matematiska resonemang.

 

Sambandet mellan språk och tanke har länge intresserat filosofer och psykologer. Vygotsky (1896- 1934) studerade språkutveckling och hur det påverkade människans intellektuella utveckling. I samband med forskning i Uzbeckistan på 30-talet fann han att bönder som inte fått möjlighet att utveckla sitt språk under utbildning hade svårare att använda sig av abstrakta begrepp. Detta stred mot Piagets fynd som ansåg att abstrakt tänkande var kopplat till en utvecklingsfas. Barnets språk utveckling och därmed barnets intellekt, kräver enligt Vygotsky att vuxna är närvarande som intresserar sig och agerar handledare för barnet. Vygotsky framförde ideen att språkutveckling och även intellektuell uveckling är socialt förankrade.

 

 

Inom psykologi skiljer man på olika former av inlärning. Då en individ förstår sambandet mellan orsak och verkan kallas det för sannolikhetsinlärning. Då människor lär genom att imitera andra, kallas det imitationsinlärning eller modellinlärning. Då människor lär sig genom plötslig insikt (informationsbitar faller på plats), kallas det insiktsinlärning. Människor kan även lära sig genom försök och misstag.

 

Seligman (1975) fann av en slump under sin forskning med hundar och deras reaktion på stress att depression kan vara resultatet av att djuret lär sig att det är hjälplöst. Inlärd hjälplöshet anser kognitiva psykologer vara en av de huvudsakliga anledningarna till vanliga depressioner. Människan anser att allt är hopplöst och då är det lika bra att ge upp, personen får en depression. Från sina forskningsreslutat utvecklade Seligman en kognitiv förklaringsmodell för depression sedan har kognitiva terapeutiska metoder följt på teoribildningen. I Sverige används kognitiva behandlingsmetoder för att arbeta med unga kriminella människor.

 

Det finns tre teorier om varför vi glömmer information som bör finnas tillgänglig för minnet. Dessa är hämningsteorin, förvanskningsteorin och bortträngningsteorin..

 

Enligt hämningsteorin kan information inte återhämtas för att en senare inlärning blockerar det som man nu försöker återhämta kunskap från. Försöker man t ex läsa till två prov samtidigt så finns det en risk att man bäst minns det sista man läste.

Enligt förvanskningsteorin minns vi inte exakt det som skett tidigare eftersom hjärnan omedvetet formar om våra upplevelser så att de bättre passar det vi vill eller tror har skett. Det är inte ovanligt att syskon har mycket olika minnen av barndomshändelser.

 

Enligt bortträngningsteorin trängs obehagliga minnen bort t ex om vi gjort något otrevligt, som vi inte vill kännas vid.

 

Anna Herbert

Instuderingsfrågor

Fall

Övningar