Nordiska ärtsoppor

I samtliga länders ärtsoppor ska ärtorna blötläggasd över natten, alla ärtsoppor skall kokas i 1-1½ h, förutom den finländska (minst 3h)

Ingredienser:
- vatten
- ärtor (finländska gröna, i övriga gula)
- kött/fläsk (saltat lammkött Island, lättsaltat fårkött Norge)
- kryddor: salt,(socker) i Finland o. Sverige, timjan, rotsaker och grönsaker i övriga

Finland:
- i Karelen och södra Savolax har ärtsoppa varit huvudrätt på bröllop och begravningar.
- mycket vanlig i hela landet

Island:
Förr i tiden var det vanligt att fiskare gick i land för att få tag i nya redskap och mat, maten bestod då av mycket olika ärtor och bönor -> ärtsoppa med gula ärtor

Norge:
- Ärtsoppa kokades på våren och vid påsken
- kokades på förgående årets fläskkött, kokades ihop med ärter till en kraftig soppa
- fläskköttet kunde vara härsket, vilket gav soppan en pikant smak, som gjorde den speciell
- morötter, purjolök, timjan tillsattes för att ge smak och färg till soppan
- till efterrätt severades alltid pankakor

Sverige:
-ärtsoppan är en tradition från den katolska tiden
-tradition att den åts på torsdagar
- vid festligare tillfällen serverades ett glas varm punch till ärtsoppan
- ärtsoppan åts före fastan, pankaka och sylt åts till efterrätt
-nationalrätt

Bär i Norden

De skogar som täcker stora områden i Norden fanns på många platser rikligt av bär som alltid plockats och använts, framförallt lingon och blåbär. På nordliga berddgrader förkommer hjortron och tranbär på myrmarker samt åkerbär i odlingslandskapet och längs Bottenhavskusten havtorn. Söder ut växer nypon, björnbär och slånbär i öppna landskap. På 1700 -talet kom de odlade bären in i herrgårdarnas trädgårdar, t.ex svarta och rödavinbär samt krusbär.

Lingon är ett av de vanligaste bären i Norden, den förekommer vanligen i barrskog. Lingonsylt används i de flesta hem som tillbehör till många maträtter.

Lingonsylt:

1 kg lingon (2 l)
2 dl vatten
6 dl socker eller mer efter smak

Blåbär växer allmänt i den nordiska barrskogen, men brukar odlas i dag också på buske i trädgårdar. Till sylt och saft kan bären blandas med t.ex hallon föratt få bättre smak, denna sylt kallas drottningsylten.
Blåbär kan användas även på andra sätt både till paj, kakor, vin, pannkaka och gröt.

Lutfisken är en av våra älsta julmatstraditioner. Lutfisk ätes främst i Sverige och Norge, men också i t.ex. Finland.

Innan reformationen när Norden ännu var katolskt så var det fastetid ända fram till juldagen. Det innebar att man inte fick äta kött på julafton och då var det ju passande att äta fisk.

Lutfisken är en torkad fisk (ofta t.ex. torsk) som lades i blöt 15 dagar innan julafton. Först fick den ligga i kallt vatten som byttes flera gånger så att den torkade fisken skulle blötas upp ordentligt, sen fick fisken ligga i släkt kalk och soda.

Nuförtiden köps lutfisken oftasts som färdiglutad, vacuumförpackad eller djupfryst. Lutfisken tillagas i ugn i 225 grader. Lutfisken serveras med kokt potatis, sås och olika tillbehör.

Surströmming

Syrning (eller jäsning som det också kallas) är lika gammalt som både torkning och saltning. Man använde inte bara strömming till syrning utan också andra fiskar som t.ex. lax.
Redan under krigen på 1500- talet så hade man surströmming med sig. Det blev inte så uppskattat men på 1600- talet förändrades synen på syrad mat. Den förstördes inte trots att man förvarade den länge, näringsämnena hölls kvar och man behövde inte laka ur salt med dyrbart vatten.
Man gör surströmming genom att lägga strömming i saltlake i stora öppna kärl. Efter några dagar hälls strömmingen över i tunnor med lock där man har en ny saltlake men mindre salt. Tunnorna rullas ofta ut i solskenet för att få i gång jäsningsprocessen. När den har kommit i gång så får tunnorna ligga i 15 - 18 grader i upp till 8 veckor.

Memma

Memma har traditionellt ätits i sydvästra Finland. Memma är en kokt eller surnad mjölbaserad maträtt, i denna kunde man blanda t.ex. bär, blod. Potatis eller så kunde man låta den stå och surna (=sur memma). Påskmemman var däremot varken kokt eller surnad. Man gräddade en blandning av rågmjöl, malt och vatten i ugn på låg temperatur. Maltet gjorde memman söt och därför betraktades den som en delikatess. Memma har varit mat under fastan, speciellt på långfredagen, då eld inte fick tändas. Då skulle man äta kall mat. Senare levde traditionen att servera memma under påsken kvar. Memma är idag en populär dessert, som serveras med mjölk/gräddmjölk/grädde och socker. Karelerna serverar memma med både grädde och vispad grädde. På vissa gårdar serveras memma med tjinuskisås, grädde och sockrade tranbär.
Förr i tiden kallades memma på dialekt "pripu". Memman uppfattas av finnar bosatta utomlands mest som en nationalrätt. Memman har också fått EU-status som "nationell produkt".

Ingredienser:
Vatten, memmamalt, rågmjöl, salt, finhackad pomeranskal och sirap.

SMØRREBRØD

I gamla staden i Köpenhamn bodde en vinförsäljare vid namn Oscar Davidsen. När människor kom för att smaka på hans delikata viner blev de ofta hungriga. Därför började Davidsens hustru tillaga smorrebrod till de hungriga kunderna. På detta vis uppstod smorrebrodet. Smorrebrod är väldigt populära i Danmark. Man kan äta smorrebrod till morgonmål, lunch, mellanmål, middag eller kvällsmål. Brödet äts oftast tillsammans med öl eller snaps. Brödets utseende är helt upptill dig. Du kan använda nästan alla ingredienser du vill från kött till grönsaker. I Danmark kan man beställa smorrebrod på nästan alla matställen.