Våra inhemska spannmål

 

 Havre
Havre odlades I Europa för 2000 år sedan. Det är nära släkt med flyghavre men härstammar troligen

från en sydeuropeisk vildart.

Havrets betydelse började växa först på 1700-talet. Idag odlas havre i stora delar av världen men inte i tropiska och subtropiska trakter.

Av havrekärnan görs gryn till bl.a gröt, must, bröd och olika frukostflingor. Främst används ändå havre som fodersäd och odlas tillsammans med korn som blandsäd.

Korn
Av korn gör man gryn, mjöl, bryggerikorn och djurfoder.

Kornmjölet är rätt grovt och har inte speciellt bra bakningsegenskaper. I bakning används kornmjöl därför främst i bröd som inte behöver jäsa mycket, eller utblandat med vetemjöl. Korngryn används i förutom bakning

också i charkproduktionen.

Råg
Rågen är ganska lik vete, korn och havre till sin byggnad. Den är härdig och kan odlas långt uppe i norr, i tempererade områden. Till skillnad från andra sädesslag är rågen en typisk korsbefruktare, som sås i augusti-september och skördas följande år. Råg används främst som brödsäd. Mjöl, flingor, gröt och förstås bröd är oftast det man gör av råg.

 

Vete ( Triticum Vulgare )

 

Vete är en av människans äldsta nyttoväxter.

Det finns två olika sorters vete: vanligt vete (Triticum Vulgare) som används till brödbakning och durum-vete ( Triticum Durum ) som lämpar sig tillframställning av pasta-produkter,men som på senare tid används mer och mer till även bröd-bakning.

Vete indelas i höst- och vårvete efter odlingsperiod.

Vårvete har oftast bättre protein-kvalitet. Vete används mest till brödbak. Andra vete produkter är bl.a. vetemjöl , durumvetemjöl, vetekli, vetegroddar.

 

Spannmål

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild. Leipätiedotus ry.

 

Sädeskornets uppbyggnad

 Kli (skalet) och kärnan. Kärnans yttre skikt är
fruktväggen, fröskalet, glutenskiktet. Innerst i kärnan finns stärkelseförande celler. Nederst i kärnan finns skölden, rot- och bladanlaget samt skidan.

 

Näringsinnehåll i spannmålsprodukter
-energi
-protein
-kolhydrater
  . socker
  . laktos
-fett
  . mättade fettsyror
-kostfiber
-natrium

 

 

Vad är spannmålsprodukter?

Till spannmålsprodukter hör mjöl, gryn, flingor, bröd, pasta, produkter t.ex. gjorda av vete, råg, havre eller korn. Från spannmål får människan framför allt kolhydrater och fibrer. Genom att äta spannmålsprodukter hjälper du dig själv att

hålla din blodsockernivå jämn.

Hur mycket spannmålsprodukter bör man äta per dag?

Vuxna bör äta 25-35g kostfibrer/dag

Om du tränar mycket bör du äta 6-8g kolhydrater/kg kroppsvikt och dag

55-60% av kcal bör komma från kolhydraterna i maten

Däremot skall man ju inte äta för mycket fibrer, om så kan man få magbesvär.
Man kan äta spannmålsprodukter i form av gröt, bröd, pasta, olika gryn och
flingor.